everythingsucks

Igår när jag va inne i de här staditet mellan att sova och vara vaken så ville jag öppna munnen och prata.. Men som vanligt så gick det inge vidare. Det är va milonte gången, om inte ännu mer. Det är svårt att ta upp vissa saker. Men jag kännde att nu måste jag fan ta upp det här. Så ja drömde om hur jag skrev ett brev till Micke. Det lät jätte bra i huvudet..

Så efter att jag tagit en dusch så bestämde jag mig för att skriva ner det. När jag tog tag i pennan försvann allt ur huvudet, så jag vet inte hur många former av brev det vart (3-4 st) men det sista vart bäst.
Det vart inte alls lika bra formulerar som i drömmen. Men jag fick ner det i text form och jag vet inte hur många gånger jag tänkte slänga brevet för att de känns löjligt, Här är man snart 22 år gammal och skriver ett låångt brev (helt A4 papper med liten text). Men jag lät det ligga. Under träningen ser jag att Micke svarat så jag läste det när jag kom hem... Så här närvös va det lääänge sen jag var!!... Men han tog det jätte bra och svarade verkligen på saker och ting som jag skrivit och han förstod de här problemet med att ta upp saker in för varandra. Det är något vi båda måste bli bättre på.

Brevet handlade om thailand resan väldigt mycket och sen om min sjukdom (ätstörning UNS) jag själv känner idag att den är nästan över, men det är inte helt sant för det går i perioder. Men jag mår mycket bättre idag än vad jag gjort på länge.. Så jag säger bara en sak... Ärlighet varar längst!

Visst ett år senare ber jag om ursäkt osv men jag tycker de känns skönt nu och att jag vågade skriva allt till honom. Ja, jag är faktiskt lite stolt över mig själv nu :) hihi.

PussPuss<3