everythingsucks

- På flera sätt. Igår kunde jag inte sova, de va näst in till omöjligt. Jag låg och tänkte - inte depp tänk, utan mer fundersam. Läste i gamla dagböcker då jag märkte hur bra jag skrivit och formulerat i boken (vilket jag inte är så bra på här i bloggen). Jag har antäknat en heldel i den, och vill inte gå in på detaljer men jag har de senaste åren inte mått så där tipp-topp-strålande.

Jag läser meningar ord som Micke sagt, men som jag bara sket i och tyckte han va knäpp och bara inte ville lyssna på mig. Grejen är att nu när jag läste så inser jag att han lika gärna kunde ha gjort slut! Men han tog bara ett stort avstånd och höll sig väldigt tyst - frånvarande. Men han fanns kvar hela vägen.

Det retade gallfeber på mig då, men nu inser jag att de kunde ha varit värre. Han kunde ha lämnat mig när jag mådde som sämst och va sjukt jobbig mot honom. Bara lämta mig och så skulle han slippa att börja må dåligt pga mig. Men i stället tog han tag i en bit av den tunga stenen och höll sig kvar.  Det uppskattar jag så mycket nu, så jag vet inte vad jag ska ta mig till.



Det jag tänkte på igår va, hur ska jag säga det? 
Om jag säger, "ähm, du vi måste prata"
kommer det ge honom negativa vibbar.
Så jag låg igår och formulerade hur jag ska säga det..

"Jo du, Jag har suttit hemma och läst massa gamla dagböker. Då jag anteknat om vad vi gjort och sagt till varandra. Jag inser nu hur mycket vi båda gått igenom och hur vi båda mådde under den tiden. Jag vill bara tacka dig, över att du alltid fanns där, även om du tog avstånd och vi inte hördes så mycket.. vilket jag förstår! Jag menar så jobbig och sjuk som jag va så kunde du lika gärna ha lämnat mig, gjort slut, så skulle mitt problem inte finnas hos dig länger och du skulle kunna ta hand om dig själv och må mycket bättre själv. Men i stället så hängde du kvar vid min sida. Förstår inte hur du stått ut! - Nu kan jag se en ljusare framtid tillsammans med dig och hoppas att du också gör det. Jag älskar dig lika mycket som jag alltid gjort och det menar jag verkligen. Tack Min Älskade Micke!<3"

/ Linnéa med hela sitt hjärta<3

Något sådant men jag vet inte, svårt att skriva ner det men lätt att få till det ihuvudet.
Jag fick bara bättre tankar i huvudet så kännde mig glad, och då skulle man sova. Typiskt! - Det jag undrar nu är varför jag o Micke är så cp mot varandra, vi måste börja vara mer söta! Inte bara vara så tråkiga och stela! höhö.
Nu ska jag hoppa in i en dusch!

Pussilussen!<3


(ps. de här inlägget skrev ja mer öppet än jag borde men ville på något sätt skriva om det här)