"Bästa-vänn"

Jag älskar dig!
Du har funnits hos mig så länge nu att jag verkligen inte kan släppa dig helt. Det är du som smyger fram om kvällarna och håller om mig när ensamheten kommer.  Jag gillar inte det du säger, allt det där du sagt till mig i flera år nu. Men ändå så lyssnar jag på dig och följer din väg. Jag vill inte! Jag försöker hålla för öronen och blundar hårt.. Men då blir allt värre, du hörs mer och jag ser dig tydligare. Jag hatar dig!

Jag vill att du ska lämna mig, jag vill vara ifred så jag kan leva MITT liv någon gång! Du kväver mig långsamt. Du får mig att tänka, säga, göra så knäppa saker. Jag blir galen på dig! - Du bara förstör för mig!
Jag lyckas ibland att få dig försvinna ett tag, men du kommer alltid tillbaka och då är du mer övertygande än någonsin. Jag behöver inte din hjälp att inse vissa saker, jag hatar mig själv redan från insidan och ut. Jag ser med mina egna ögon hur jag ser ut.. Men enligt alla andra är det du som spökar, du har snott min syn, mina tankar, mina ord, mitt jag. Du har tagit allt förmycket från mig i flera år och jag vet inte hur jag någonsin ska bli av med dig, jag älskar dig så mycket att jag hatar dig! - Om jag kunde skulle jag kväva dig!


 






Kommentarer
Postat av: Mickis

Gumman... tycker verkligen inte om när du skriver sånna saker... blir orolig, även fast jag redan typ vet om hur det är. Hör av dig om du vill prata... bamsekram!

2010-12-20 @ 23:24:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0