everythingsucks

Ja det här är kanske lte dummt att blogga om, men jag är just nu så himla tött och vill bara skriva så varför inte lixom. Det känns så konstigt när min pojkvänn skriver "Jag älskar dig!" (okej det är inge fel) men då svarar jag så klart "älskar dig massor!" då han svarar "Säkert?! :$".. Jag borde inte göra det till värdens grej men så klart klandrar jag mig själv o tar de som att jag inte visar eller säger det till räckligt bra. Frammåt kvällen vart allt bra igen. I dag vart det knas igen (kallar det knas för att vi bråkar inte utan är bara lite små tjuriga helt i onödan) jag ville så klart vara med han i helgen men han va upptagen i lördags då jag absolut ville träffa han i dag, men efter som jag går i en sån äcklig störd skola så börjar vi 08.20 på måndag då det betyder att jag måste gå upp vid 6 tiden och han ska upp vid halv8. Han kommer vakna när jag går upp och sen kanske han somnar om men då kommer han vara jätte trött o sen kommer hela dagen vara förstörd.. Då jag kännde att alla andra gånger jag sovit där så har jag förstört hans dagar utan att han har sakt något. Men då tolkade jag allt fel o då sa jag att jag skulle vara tyst för alt blir bara fel. Då vi slutade snacka.

Känns så konstigt att de händer 2 dagar efter varandra. Just nu vill jag bara ha honom här, säga förlåt för allt de knas som kommit upp nu. Men i stället vet jag inte när jag får se han igen och det är absolut inget plåster på såret utan såret blir bara större. När jag gick och tänkte på de här kom minnen upp, minnen från vi började snacka och ses.. Då vi sågs 1 gång va 3 månad ca, så det har förändrats kan man säga. Men det hjälpte inte heller utan då kom ja på att vi sms:a och ringde varandra 24/7 och det gör vi inte alls längre.

Det känns bara så sjukt jobbigt och nu känns det stört att jag skriver ut det här.. Men har även en text till Micke.

"Jag älskar dig och det menar jag absolut verkligen, vad jag än gör vad jag än säger så älskar jag dig mäst av allt!
Det är du som är ljuset i mörkret, det är du som fyller mitt hjärta rött.
Det är du som får mig att le, skratta, du ger mig värme ork kraft..
värmen när jag ser dig i ögonen,men tittar fort fort bort för att inte bländas.. bländas av dina vackra ögon..
Orken att visa mig vägen i livet som är en enda berg och dal bana.. den går upp upp upp och ner ner ner fort fort precis som livet gör. Kraften att ta mig frammåt i dom obekväma skorna som jag bara vill sparka av mig, men du ler och visar mig att i allt de obekväma finns det även fina bra saker, att allt har en mening. Du vet att jag aldrig skulle ljuga eller underhålla sanningen men endå frågar du om jag ljugit..
Jag älskar dig o det menar jag absolut verkligen, du o jag "

(texten är egentligen inte helt klar men menar allt i den!)
Vi alla har våra bättre och sämre dagar,och det här visa sig vara en av dom väldigt dåliga i mina dagar.. Men som sakt, en berg och dal bana kan inte bara gå uppåt mot en topp.



Kiss and Loove!<3