Älskade MAX!

(Till förra inlägget; Jag Mailade till en tjej som jag länge velat skriva till men inte vågat )


Den här dagen har varit VÄLDIGT konstig. Det började med att jag kollade fel på schemat. Jag tyckte det stod att vi började 11.20. Så i går kväll tänkte jag, åhh vad skönt med sovmorgon. Jag gick upp och duschade och gjorde mig i ordning. När ja va klar började jag att tveka på klockan och gick in på datan, vi började 10.20!! Så jag slängde på mig jacka och skor. Han med en buss innan. Dagen känndes seeg, skulle bara ha en lektion men sen skulle pengarna in för våran student middag. Så jag piskade mig dit.

Efter den lektionen gick jag och Saskia till Nacka forum (vårt andra hem) och kollade runnt en massa, som vanligt. Sen gick vi tillbaka och började plugga med sånnt som vi ligger efter med^^ ehe, nån måste ju göra det också. Men vi gjorde så mycket vi orkade och plötsligt ringde min mobil. Det var pappa, han lät lugn. Frågade vad jag gjorde och när jag skulle komma hem. Jag skulle egentligen med min storasyster till en fotograf men pappas nyheter ändrade allt...

Max hade blivit anfallen av en SUPER stor schäfer. Så jag skyndade mig hem till min älskade bebis. Lollo visade mig ett sår. Det såg konstigt ut. Jag försökte ringa Mickis men hennes mobil har pajat men chansade. Jag minns aldrig vad hennes djurklenik heter så jag ringde till Bagarmossen. Fick vänta JÄVLIGT länge innan någon svarade.

Jag berätta vart han hade blivit biten och hon sa att vi skulle komma in direkt. När vi kom in fick vi vännta, vännt, vännta, vännta och vännta! Efter mer än en timme kom det en skötare och titta på såret, men det lät inget alvarligt så vi fick vänta och vännta igen. Till slut fick vi komma in i ett rum där vi fick vännta ennu mera. Men när det ÄNTLIGEN kom en och kolla fick han en chock och sa att han genast skulle hämta en vetrenär. Även vetrenären fick en chock över att vi fått väntat så länge.

Det hon (vetrenären) trodde var att buk väggen pajat och bulan som jag kännde intill där de spruta blod, visade sig vara tarmen :O.. STACKAAS bebis! :( Tarmen hade "rammlat" ut en bit. Men för att dubbel kolla det så fick han gå in i rönken. (Första gången jag är med på en rönken och första gången Max blir rönkad).  Det va som hon trodde... Så just nu ligger min hund nersövd och dom har öppnat upp hela han :,(. Det går inte att beskriva hur deppig han va när jag kom hem och när vi åkte in med han. Vi kom dit vid fem och åkte där i från vid nio. Det värsta är att han är kvar där :(. Han kommer vara där heela helgen!!

Hur ska jag kunna sova? jag kommer bara ligga och tänka på honom, vill ha hem honom nu,nu, NU! Det gör så ont att bara tänka tanken av all smärta han hade under all vänte tid, tänk själv att buk väggen pajat och din tarm håller på att pluppa ur.. SMÄRTA! Så länge han fick lida, Nej urs! Jag är bara lite sur på dom där dumma skötarna som fick mig att tro att det varlungt, för min magkännsla sa annat men jag ville inte komma där och tro att jag visste bättre än dom.. Men tydligen så gjorde jag det!! (Irriterande nog!).


Nej nu ska jag ta hand om Wiggo som undrar vart max tagit vägen!

"VI TÄNKER PÅ DIG MACKAN (MAX) !!"<33

Kommentarer
Postat av: paula

ååh neej! stackars max :(

hoppas allt blir bra juue! <3

2009-04-18 @ 14:26:48
URL: http://pauliita.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0