everythingsucks

Jag vet inte hur jag ska beskriva min kännsla just nu, som jag skrev igår så är jag i något mellanstadium.. Det känns verkligen så, försökte förklara för lollo hur jag känner mig men det gick inte så jätte bra. Men nu får man göra allting, när jag flyttar så finns det inga direkta "bus" man kan göra. För då är det mitt och Mickes hem där vi gör precis vad vi vill. Så bus sakerna är över, men samtidigt så ska det bli super spännande att flytta. Jag vet att det är rätt. Jag vet att han är absolut den rätta.

Jag och Micke i Thailand 2009

Igår och idag så känns det verkligen att vi hör ihop, det är så avslappnat mellan oss och det beror på att vi va mycket själva ihelgen, det är då vi fungerar bäst. Jag känner mig så lycklig när jag är med honom och när vi inte är med varandra så tänker jag på hur lycklig jag är som har honom. Det känns inte verkligt att jag har honnom, och det som känns ännu mera sjukt är att vi känt varandra sen vi va 15 och nu fyller vi 22.. Då jag tänker på framtiden, om det kommer vara han och jag eller inte. Jag hoppas verkligen på det. Då massa andra tankar kommer så som om vi kommer skaffa hund, barn, hus eller så. Men det känns långt borta men samtidigt är väl vuxen livet närmare än vad tonåren är. SJUKT!

Omg, undra om jag är inne i någon slags kris? 
Har bara så mycket i huvudet just nu så det är stört. Kanske för att jag tar ett stort steg här i livet.. Från att bo hemma med mamma, pappa, lilla syster och 2 hundar i en villa till att bli sambo i en lägenhet. Jag är så klart jätte glad och det ska bli kul men samtidigt så känns det "vad har jag gjort" men jag känner ändå att jag har åldern inne att det ä dax att flytta.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som hällst men känns som att det börjar spåra ur. Att jag bara upprepar massa saker. 

Pusss<3