everythingsucks

Tack, tack, Tack, Tack, Tack... eller vad har jag att tacka? Jag ska fan inte tacka. Du är skyldigmig detta! Jag hoppas bara att mitt mod,min styrka, min kraft finns kvar så att jag får det sakt.. engång för alla.. nej men i alla fall för min egen skull.. Så jag kan glömma sorgen, sömnlösheten, mat störningarna som ploppar upp ibland. det skulle lätta i hjärtat. Inte bara i mitt.. Utan jag tror att de skulle bli en lättnad för båda två?

Jag har ingen aning om hur det kommer gå, jag vet bara att jag måste våga. Våga öppna dina ögon så du får en blick på det riktiga livet. Där inte allt severas på silverfat, där livets dagar inte alltid är en dans på rosor.

Jag förstår inte hur du kan gå runnt och titta men inte se.

Jag vill, jag måste, jag kan, jag ska - annars kommer allt att upprepas och ingen av oss kommer att orka.
Jag brukar säga att jag tror på ödet, och att ödet avgör.. Men vissa saker hänger på en själv.




/ Kännslorna/tankarna